Bärbar teknik har funnits ett tag nu och lösningarna förfinas och utvecklas. På Mashables sida kan du läsa om några av de senaste.
Då vi började skissa på CoScene så lekte vi med tanken att skapa något som bärs, t.ex. ett armband eller något lika enkelt. Men även om bärbar teknik är kul och verkligen genialt så föreställer vi oss CoScene något annorlunda. Ut användarperspektivet vill vi att CoScene ska vara direkt. Du ska kunna agera utan tillprovning av något klädesplagg. Ur ett filosofiskt perspektiv ska CoScene inte lägga till ytterligare något till människans kropp. Det ska inte vara en accessoar utan snarare erbjuda en ny aspekt av världen. Att lägga till digital klädsel, även ett enkelt armband, förändrar en persons framträdande, då det blir en förlängning av kroppen. Visionen med CoScene är att förena avståndet mellan människa och teknik, att göra teknik tillgänglig och till en ”naturlig” del av miljön som personen agerar i. Att agera innebär inte nödvändigtvis som skådespelare utan även som upptäcktsresande, som besökare och naturligtvis som konstnär, performance-konstnär, dansare, osv.
Konstruktionen av CoScene kan göras på olika sätt och att testa olika lösningar och kombinationer är nödvändigt – och kul. Mängder av research är nödvändig och att knyta kontakt med rätt personer. Kul, kul, kul!
***
Wearable technology has been around for a while and the solutions are being refined and suited to fit. On Mashable you can read about some of the latest.
In the beginning when we started to define the idea of CoScene we thought of the possibility to create something that was worn as bracelet or something as simple. But as much as wearable technology is fun and a truly brilliant thing we image CoScene slightly different. On the user level we want CoScene to be hands-on. You shall be able act straight ahead without any fitting of a garment. On a philosophical level CoScene shall not add another thing to the human body. It shall not be an accessory but rather offer a new aspect of the world. To add a digital clothing, or even just a bracelet does change the human performance, as it becomes an extension of the body. With CoScene the vision is to bridge a gap between human and technology, to make technology accessible and a “natural” part of the environment in which the person is acting. By acting not necessarily acting as a actor but also as an explorer, as a visitor and of course also as an artist, performer, dancer and so on.
The construction of CoScene can be done in different ways and trying different solutions and combinations is necessary – and a lot of fun. Tons of research is necessary and connecting to the right people. Fun, fun, fun!
CoScene 